mitt älskade hjärta

För er som inte har hängt med i svängarna så har det här varit den jobbigaste och tuffaste veckan i mitt liv psykist.
Sascha fick kolik i tisdags och när behandlingen hemma inte hjälpte fick hon åka till Ultuna och buköppnas. Orkar inte skriva i detalj men det har varit otroligt kritiskt! Nu är hon dock på bättringsvägen och jag hoppas att hon snart får komma hem, min prinsessa <3 Vet inte vad jag skulle göra utan henne, hon är den som har följt mig under mina tuffaste år, fått mig att orka kämpa på och ta tag i saker. Jag är skyldig henne så mycket, för det hon ger mig är mer än någon annan gör och långt mer än pengar kan mäta. Vill så gärna att hon ska komma hem nu nu nu <3
Det finns ingen som har det vi har <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0